Vår tid på Neonatalen

Fick en fråga om vad det innebar att ligga på Neonatalen istället för BB och jag tänkte passa på att svara på den. Eftersom jag aldrig legat på BB kan jag inte jämföra, men jag kan berätta hur vår vistelse såg ut. På Huddinge Sjukhus, där Tuva-Li blev förlöst finns en av norra Europas modernaste Neo-avdelningar. Där hamnar nyfödda som behöver vård - oftast för tidigt födda. Under förlossningen blev vi informerade om att jag eventuellt inte skulle få upp vår lilla tjej på mitt bröst eftersom hon kanske skulle behöva vård på en gång. Men hon hade inte problem med andningen och mådde så pass bra att hon fick ligga kvar hos mig Efter en stund försvann dock Peter och två barnmorskor iväg för att träffa en barnläkare som skulle besluta vilken avdelning vi skulle ligga på. Han beslutade då att de ville hålla Tuva-Li under uppsikt och vi hamnade på Neonatalen. Vi fick ett familjerum som var otroligt fräscht.
 
Sen började allt. Under hela vår vistelse från onsdag morgon till lördag eftermiddag kändes det knappt som att vi fick en lugn stund. Till en början var det snack om att vi skulle få stanna minst en vecka - men vår kämpe repade sig snabbt och visade enbart friskhetstecken så vi fick komma hem tidigare. Först och främst kom personalen som jobbade det skiftet in och presenterade sig (så fortsatte det sedan - och tre gånger om dagen kom 2-3 nya personer in och presenterade sig för att tala om att de tog över). Jag tilldelades en barnmorska som skulle kolla hur jag mådde och hon var genast på mig om amningen. Jag fick en demonstration av hur den elektriska bröstpumpen fungerade, för enligt henne var det viktigt att jag fick igång mjölkproduktionen under det första dygnet. Annars var det i princip kört. Behöver jag säga att jag ville be henne dra åt helvete och lämna oss ifred? På grund av att Tuva-Li ännu inte riktigt förstod hur hon skulle suga samt att jag inte hade någon mjölk att ge henne fick hon istället koppmatas med ersättning. Var tredje timme. Denna procedur tyckte jag var extremt jobbig. För då skulle vi dessutom anteckna på ett papper hur mycket hon åt och om hon hade kissat/bajsat.
 
 
När Tuva-Li föddes upptäcktes något mycket ovanligt. Hon hade två tänder. Verkligen alla på avdelningen blev otroligt förvånade och så även vi. Trodde nog inte att en nyfödd kunde ha tänder. Men de satt löst och man oroade sig över att de eventuellt skulle kunna ramla av och då riskerade hon att svälja dem. En tandläkare(!) kallades dit för att dra ut tänderna och jag fick sitta och hålla i vår fina lilla skatt när han drog ut de båda tänderna. Fasen vad det gjorde ont i mammahjärtat
 
Runt hennes arm eller fot hade vi en sladd kopplad som gick till en monitor där man kunde se hennes andningsfrekvens samt puls. Till en början var ljudet till denna monitor påslaget och varje gång hennes puls steg kraftigt började den tjuta. Efter ett dygn var det en barnmorska som kom med den briljanta idén att stänga av ljudet och jag kunde äntligen slappna av istället för att stirra mig blind på siffrorna den visade. Med jämna mellanrum gjordes undersökningar på henne och flera gånger om dagen räknade de andetag, tog tempen, kollade blodsocker och tittade bilirubinvärdet (det gulsoten mäts i). Eftersom vi fick träffa så många olika barnmorskor hade de alla olika syn på amning och hur snabbt man måste komma igång med den. Vissa hetsade verkligen och gav en nästan skuldkänslor när det inte gick så bra som man tänkt sig. En natt bröt jag till och med ihop - jag ville helt enkelt bara hem och amningen var egentligen det enda som höll oss kvar på avdelningen.
 
 
Men i takt med att jag fick igång mjölkproduktionen började en ny procedur. Först och främst skulle Tuva-Li nu få i sig min bröstmjölk. Så var tredje timme vägde vi henne, skrev ner vikten och sedan ammade jag. När jag sedan inte fick ut något mer vägde vi henne igen. Den viktökningen hon nu visade var alltså den mängden bröstmjölk hon fått i sig, vilket i början kunde vara så lite som 10-20 ml. Sedan skulle vi ge den mjölk jag hade utpumpad, vilket ungefär var 10-20 ml det också. Sedan skulle vi plussa ihop de mängderna mjölk för att sedan dra av det från ersättningen och koppmata henne med resterande. Exempelvis skulle hon bli matad med 50 ml, hade jag då ammat 10 ml och sedan gett henne 20 ml pumpad mjölk var vi alltså tvungna att ge henne 20 ml ersättning. OCH dokumentera allt detta på ett papper. Har nog aldrig varit så trött och snurrig i huvudet som under de fyra dagarna vi spenderade på Neo.
 
På lördagen kom, den bästa läkaren av de alla, Micke, in och frågade om vi var sugna på att åka hem. Vi vågade inte hoppas på att vi skulle få komma hem och han kunde inte heller lova något. Men han ringde efter en barnläkare som skulle göra en förhoppningsvis sista undersökning på henne och efter det skulle vi få ett utlåtande om hur läget såg ut. När undersökningen var klar fick vi det glädjande beskedet att vi fick åka hem Jag ville helt seriöst börja gråta, det enda jag tänkte på var att jag ville återgå till verkligheten, till vårt liv och komma in i egna rutiner. Och efter två timmar fick vi tillåtelse att lämna Huddinge Sjukhus. På söndagen, dagen efter var vi tillbaka för en absolut sista kontroll av blodsocker, vikt och bilirubinvärdet och eftersom allting såg superbra ut kunde vi med glädje åka hem igen.
 
 
Även om jag tyckte att det var en påfrestande upplevelse att ligga på Neonatalen så blev vi så otroligt bra omhändertagna och en stor del av personalen var verkligen fantastisk!

Kommentarer
Postat av: Caroline K

Jösses, vilken start för er! Måste vart en otroligt påfrestning för er som nyblivna föräldrar. Även om det var för er alls bästa! Starkt av er oavsett!

2013-07-04 @ 00:20:13
URL: http://carolinekindstrand.blogg.se
Postat av: Emelie

Vilken tuff start, men så skönt att ni fick åka hem "tidigt".
Hon är verkligen stark lilla Tuva-Li som klarade sina första dagar så bra :)

Svar: Ja, lite stolt blir man ändå när hon klarade sig så pass bra som hon gjorde :)
Vintage Groupie

2013-07-04 @ 08:24:27
URL: http://emeliehellman.blogg.se
Postat av: Emelie

Men gud vilken resa! Och intressant läsning för sånt kan ju faktiskt hända även mig. När jag läser det där och föreställer mig själv att det är jag, bryter jag nästan ihop. Vad starka ni är!
På tal om ingenting. är det en britax bilstol ni har? det ser ut som den vi har tittat på, tänkte om det isåfall är något du kan rekommendera isåfall? :)

Svar: Ja jag hade ingen aning om hur Neonatal-vård fungerade innan. Hade aldrig ens hört talas om det förrän mitt vatten gick och vi visste att hon skulle bli tidig :) Tack vad snäll du är! Man kände sig inte så stark då, men nu i efterhand när man ser tillbaka på det så inser man att man förmodligen var det. Nej, det är en Acta Graco Logico S. Anledningen till att vi valde den var för att vi ibland behöver fästa den med endast midjebälte då min sambo har en amerikanare. Och Acta Graco var tydligen det enda märket som var utvecklade får både två- och trepunktsbälte. Dock tycker jag att den är lite klumpig och stor men jag har ingen koll på Britax tyvärr.
Vintage Groupie

2013-07-04 @ 11:20:00
URL: http://kimelie.blogg.se
Postat av: Camilla ♥ 130510

Det är verkligen jobbigt med skift-bytena... Och att alla ha roliga syn på allting.
Men skönt att ni fick komma hem :)

Svar: Ja, skift-bytena var verkligen det jag tyckte var värst.
Vintage Groupie

2013-07-04 @ 11:21:30
URL: http://mirabilibus.blogg.se
Postat av: Tove

Oj vilken start och vilken stark liten tjej ni har! Bra av dig att dela med dig tycker jag då man aldrig vet vad som händer, nu kan man vara lite mer förbered om liknande skulle hända en själv, tack för det! :)

Svar: Ja jag visste inte ens att Neonatal-vård existerade innan. Trodde att man hamnade på BB oavsett. Och eftersom att jag fick frågan tänkte jag att jag lika gärna kan berätta om det, så att folk får se hur det funkar om man inte får ligga på BB :) Och händer det någon som läst det kanske man inte är ett lika stort frågetecken som jag var.
Vintage Groupie

2013-07-04 @ 11:43:17
URL: http://tovemikaela.blogg.se
Postat av: Anja

åh jag känner igen det där med amningen... hade ett riktigt helvete med det oxå på BB och ett tag när vi kom hem. men nu går det bra :)

2013-07-12 @ 14:57:26
URL: http://tillbakaisadeln.myshowroom.se
Postat av: Sanna

Känner igen mig till 100 % vår son kom 8 veckor tidigt så vi bodde tre veckor på neo-avd. Och sista dagarna va det åxå amningen som höll oss kvar vilket är så frustrerande för det funkade hur bra som helst med ersättning och flaska. Den sista veckan kände jag mig som världens sämsta mamma. Men sen när vi kom hem och både ammade och tog till ersättning så va både sonen och jag mycket lyckligare.

2013-07-16 @ 11:48:27
Postat av: Caroline S

Gud vad intreeesant att läsa. Vi låg själva 4 dagar på specialist bb på Huddinge, Under neo. Hade problem med ammningen och vi koppmatade också våran dotter, var 3 timme och skrev ner allt. Man blev tokig på all personal som bytes av hela tiden men dem var alla underbara på sitt sätt utom en kvinna. Helt galen. ´Men men. Hon kom dock inte lika tidig som eran lilla sötnos. v.38+5 .

2013-07-21 @ 15:12:26
URL: http://www.ilbeyourcommander.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0