Ord kan inte beskriva hur trött jag är idag. Kopplar fortfarande inte att jag faktiskt inte orkar med lika mycket nu när jag är gravid i vecka 32 som jag vanligtvis gör. Stod på Cityloppisen idag (igen) och sålde kläder. Det är ju så roligt och dessutom rätt skönt att få pengar för sådant man annars tänkt slänga. Gick upp innan åtta, vilket vanligtvis inte brukar vara några som helst problem. Men efter att en av våra grannar spelat musik på högsta volym fram till klockan 4 var det rätt kämpigt. Lyckligtvis vet vi nu från vilken lägenhet det kommer och jag är inte den som tänker hålla tyst. Jag har inget emot att någon har fest nån gång. Herregud, det har ju vi också haft. Men när samma person spelar samma irriterande låtar vid klockslag som 05:00 en vardag eller har efterfest fram till 7 på morgonen en helg samt tittar på TV på så hög volym att man skulle kunna tro att det bor en döv där - då tycker jag faktiskt inte att det är okej! Nämnde jag att det är lägenheten under oss också? Blä. Så jag tillåter mig själv att vara hur trött som helst just nu och det känns rätt okej att ha bäddat ner sig. Väntar bara på att Peter ska komma tillbaka hem så vi kan somna till någon serie.

 

I veckan ska jag färga tillbaka till det orangea! Som jag har längtat. Att inte vara nöjd med sitt hår är extremt jobbigt. Eller, det tycker i alla fall jag. Och nu när det bruna blekts bort så pass mycket att det nästan är orange igen tänkte jag ta tag i det. Förbannar fortfarande mig själv för att jag fick en impuls och färgade håret brunt - men nu vet jag ju att det inte är något för mig i alla fall!